För någon månad sedan skrev jag och berättade här på bloggen om mina tvivel om fortsättning inom politiken och mitt mående. Jag fick ett par uppmuntande ord från vänner och partikamrater och jag insåg att jag har i politiken att göra, att min röst ä värd lika mycket som någon annans. jag fick även ett par mail och ett av dem betydde en hel del. Ett mail gjorde mig glad och fick mig att inse att jag påverkat och betytt något.
Det personen skrev var att h*n (jag tänker inte avslöja kön, namn eller något om mailskrivare) tyckte det vore synd om jag lade av med politiken för "det behövs politiker som bryr sig om Romberga och folket här".
Personen skrev en sak som fick mig att känna mig extra speciell. Det var första gången h*n röstade i ett kommunalval i Enköping och h*n hade kryssat mig på valsedeln. 19 personer gjorde det och jag är enormt glad åt varje kryss jag fick, otroligt glad. Men.. att en person som för första gången röstade i kommunalvalet i Enköping lade sin röst på mig känns väldigt speciellt. Säkerligen fick flera politiker folks första röster men det här är lilla mig. Jag lyckades få någon att tänka på mig första gången h*n röstade. Det gjorde mig glad och stolt att få höra :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar