tisdag 3 mars 2015

Min allmänna fråga

Jag hade inte bara medborgarförslag att berätta om på måndagsen Kommunfullmäktige. Jag ställde även en fråga uner Allmänhetens frågestund. Eftersom jag är säker på att flera inte hörde vad jag sa (eller inte lyssnade) så lägger jag ut hela min fråga här:



Fråga till berörd(a) politiker i den politiska ledningen i Enköpings Kommun.

Varje år inkommer flera medborgarförslag till kommunen (inte minst från mig). De flesta avslås på ett nästan rutinmässigt sätt, men i undantagsfall beslutar även Kommunfullmäktige om att medborgarförslagen bifalles. I vissa fall blir dock besluten och texten i beslutet lite för vagt och det är osäkert vad beslutet egentligen säger.

Det är framförallt tre specifika medborgarförslag jag tänker på. Tre som inlämnades av unga kommunmedborgare, två var 10 år vid inlämningstillfället och en var sju år.

Alla tre hade det gemensamt att det handlade om aktivitets- och mötesplatser med ungdomsperspektiv i fokus.

Den första inkom till Kommunfullmäktige 2011-06-03 och skrevs av en då tioårig medborgare som önskade en modern skatepark i betong. Det andra medborgarförslaget var även det skrivet av en tioåring. Det inkom 2013-09-20 och handlade om att kommunen skulle bygga en Parkourbana. Det tredje och sista medborgarförslaget inkom 2014-04-16 och var skrivet av en sjuårig medborgare som ville att kommunen skulle ordna en mötesplats för små och stora barn.

Ni minns dem säkert.

Dessa tre medborgarförslag behandlades alla under mandatperioden och Kommunfullmäktige (KF) beslutade i alla tre ärendena. Jag var själv med i KF då och lyssnade på vad som sades och läste vad som skrevs.

De besked dessa tre unga medborgare fick var väldigt lika men ändå var besluten så olika.

2012-03-20 beslutade KF att avslå medborgarförslaget om en skatepark.
I beslutet stod bl.a. att Upplevelsenämnden och Tekniska nämnden ska ta med sig förslaget in i framtida utvecklingsdiskussioner (vad det nu innebär) och att en dialog mellan de två nämnderna behövs.
Pengar fanns inte för tillfället men Teknikförvaltningen skrev i sitt remissvar att om man skulle bygga en skatepark så skulle den exempelvis byggas i anslutning till en skola.

2014-05-13 beslutade KF angående medborgarförslaget om en parkourbana. Detta medborgarförslag bifölls, bl.a. efter att både Upplevelsenämnden och Tekniska nämnden bifallit förslaget.
Tekniska nämnden skrev (vilket även finns med i beslutet) att de önskade att få uppdraget att ”vidare utveckla det offentliga rummet med en parkourbana inom nästa mandatperiod 2015-2018” (alltså denna mandatperiod). Viktigt var dock att det skedde utanför ordinarie budget och gärna med privata aktörer inblandade. Lätt tolkat som att pengar egentligen inte finns just nu.

2014-12-16 beslutade KF att medborgarförslaget om en mötesplats för alla åldrar var besvarat. Det varken bifölls eller avslogs, utan besvarades bara.
I beslutet står att medborgarförslaget ”inspirerar upplevelsenämnden att i kommande byggnationer tänka på möjligheterna som beskrivs”.
Dock kostar det just nu för mycket.

Så ett medborgarförslag avslogs, en bifölls och ett besvarades enbart. I alla tre besluten står dock i princip samma sak;
Jättebra idé. Detta ska vi tänka på. Men just nu har vi inte råd.
Lite som om politikerna ger dem klapp på huvudet, sträcker till dem en tjuga och säger ”Bra jobbat. Spring iväg och köp lite godis nu och låt oss vuxna prata”.

De olika svaren får en lätt att undra om de beslutande politikerna menade det som står i besluten?! Var det verkligen bra förslag som man kommer ha med i tankarna och arbeta vidare med i framtiden eller svarade man så enbart för att förslagsställarna var unga? Ser man till de beslut som tagits då det gäller medborgarförslag från ”vuxna” medborgare är svaren ofta rakare och besluten mer bestämda.

 
Svaren i besluten är som sagt snarlika men även om besluten var olika så låter det ändå som ett litet löfte som ges dessa förslagsställare. Får vi bara råd så kan vi bygga det du önskar men tills dess jobbar vi vidare med att tänka på det.

Detta leder då fram mot min fråga (äntligen), eller snarare mina frågor.

Hur kommer ni i nya kommunledningen säkra att det som skrevs i dessa beslut uppfylls? Ett av förslagen, det om parkourbana, bifölls ju men ändock fanns en reservation som gör att det lätt inte blir en parkourbana. Hur ser ni till att de tankar och idéer som dessa ungdomar hade finns med i tänket och planerna i de berörda nämnderna? Har ni intentionen att bära med er dessa förslag eller är det lättare att glömma bort dem (så länge ingen påminner er, vilket jag gör nu).
Parkourbana beslutade ni, som sagt, att bygga, så jag antar att förvaltningen redan skissar på både bana och samarbete med andra aktörer!?
Eftersom Skateparksförslaget avslogs på grund av ekonomi och då teknikförvaltningen (som de då hette) skrev att en möjlighet var att bygga skateparken i anslutning till en skola, om pengar fanns, så undrar jag; Nu då det ska byggas en ny Munksundsskola (om inte nuvarande kommunledning velar även i den frågan), finns det då tanken att bygga en skatepark på en gång? Har det funderats och räknats på? Har man överhuvudtaget räknat på vad en skatepark i betong skulle kosta kommunen, oavsett byggplats?

Ok, många frågor blev det. Jag sammanfattar i två huvudfrågor som jag hoppas någon i nya politiska ledningen för kommunen kan svara svara på;

1. Har nya politiska ledningen intentionen att bära med sig medborgarförslagen och dess anda in i funderandet och planerandet under denna och framtida mandatperioder

2. Om Ja, hur har ni då tänkt säkra att så sker?

tisdag 24 februari 2015

Medborgaren Mårten

Nu då min politiska karriär är över (åtminstone för tillfället), så innebär det inte att alla idéer tar slut. Då finns ju alltid möjligheten att inkomma med medborgarförslag och det har jag utnyttjat hittills och så jag ahr en mängd förslag och tankar kvar så lär det bli fler.

Fördelen med medborgarförslag gentemot att lägga maotioner som jag gjorde under förra mandatperioden är att i medborgarförslagen behöver jag inte ta ansvar till om någon partigrupp gillar eller ogillar mina tankar. Förra Kommunfullmäktige hade tre edborgarföslag från mig och ett av dem är indirekt en av orsakerna till att jag lämnade politiken. Ett av dem hade jag föreslagit för mitt parti som motion och det var både ositiva och negativa röster om motionen som inkom från fullmäktigegruppen. Så ska det vara. Alla kan inte vara överrens eller tycka allt man gör är bra. En del av kommentarerna fick mig dock att tänka till och känna att de på intet sätt motsvarade min syn på politik. Det är inte enda orsaken till att jag hoppade av men i mina funderingar så vägde detlika tungt som en del andra orsaker.
 
Främsta orsaken till mitt avhopp var dock ett annat och det har visat sig att jag tog rätt beslut där. Resultatet av mitt avhopp kommer sätta spår och vara gynnsamt för mig under resten av mitt liv, och det känns otroligt bra. Det har inget med partipolitik eller någon annan politiker att göra, utan har att göra med min sjukdom och fördelen av att inte tjäna pengar på politiska möten. Mer skriver jag inte här, då det lätt missförstås, men vill någon veta så kan ni gärna fråga.
 
 
Eftersom jag tydligen varit för sen att skicka in medborgarförslag så har de inte hamnat i handlingarna till Kommunfullmäktige och därför tänkte jag lägga ut dem här på bloggen. Både de som jag hade förra KF och de som jag ska ta upp på KF 2 mars. För då hade jag tänkt komma själv och redovisa dem. Usch...
 
Jag har även börjat fila på frågor till allmänhetens frågestund. En av dessa frågor hoppas jag få svar på ändå, men den andra kanske kommer upp på måndag. Om jag vågar och mår bra.
 
 
Mina medborgarförslag:
 
KF 2/2
 
 
 
 
 
KF 2/3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Medborgarförslag - Koppla upp Enköping (KF 2/2)


Enköping är en kommun som, liksom de flesta andra kommuner, försöker locka fler turister till sig. Då är det bra att kunna erbjuda turisterna bra service och ett sätt är att erbjuda Fri WIFI-uppkoppling.

Fri WIFI kan göras på många sätt. Ett exempel är att man inom vissa områden av stadens centrala delar kan koppla upp sig utan kostnad, med eller utan lösenord, och för att kunna surfa, läsa e-post mm. Detta kan då, precis som det görs på många håll, begränsas till 1 timmes fri surf per dygn per IP-nummer. Det innebär att alla kan vara uppkopplade 1 timme, inte mer och då är det inget vettigt alternativ till gratissurfande för de boende i staden utan skulle då nyttjas av den tänkta gruppen, turisterna. Självklart ska man som boende i staden få tillgång till nätet då man kan behöva komma i kontakt med internet när man är i centrum eller besöker någon lokal attraktion.

Eftersom Kommunfullmäktige redan beslutat om ett test av QR-kodning vid turistattraktioner etc. så leder möjligheten till fri surf att besökarna verkligen kan utnyttja QR-kodningen. Även information om tider, telefonnummer etc. som en besökare till staden kan behöva blir lättare tillgänglig.

För att inte kostnaderna och logistiken ska bli för stor och krånglig, så kan en uppkoppling av de mer centrala delarna av Enköpings stad vara ett bra sätt att testa detta. Sedan kan nätet bygas ut så det når besökare i alla kommunens hörn, självklart då med fokus och bäst mottagning där näten i första hand kan behövas, t.ex. platser som turister ofta besöker.
 
För turister från andra länder blir surfningen dyr i Sverige om de inte skaffar svenska SIM-kort. Något många svenskar upptäckt då det är samma sak då vi besöker andra länder. Detta kan då leda till att turister från utlandet inte har råd att koppla upp sig för att läsa informationen från QR-kodningen mm.
Detta skulle även vara behjälpligt för EU-migranter av alla de slag som besöker kommunen då de skulle kunna hålla kontakt med sina familjer i hemlandet utan större bekymmer.

Mitt förslag är att ni politiker utreder detta. Jag är ganska säker på att det går att ordna på bra sätt till en inte alltför stor slant. Se möjligheterna och inte bara tänk er att det kan ge bekymmer och problem. Det är inga problem att ansvariga för nätet spärrar bort åtkomsten till sidor med olagligt innehåll, torrentsidor och liknande. Det funkar på annat håll, så det borde fungera även i lilla Enköping.

Medborgarförslag - Bistå EU-Migranter i kommunen (KF 2/2)


Romerna i Rumänien har det i många fall fruktansvärt. Enligt bl.a. EU:s byrå för grundläggande rättigheter är rumänska romer den grupp i EU som har de sämsta livsvillkoren och som är mest diskriminerade, inte bara i sitt hemland. 30% av romerna i Rumänien kan inte läsa och skriva, 84% av dem bor i hushåll som saknar el, vatten och/eller avlopp. Det är ett misär som inte är värdigt och en stor skamfläck för EU.

Denna nöd har tvingat romerna att fly till bl.a. Sverige och sitta i kylan och tigga. De allra flesta verkar gå förbi dessa tiggare utan att ge dem en blick eller en positiv tanke, men att överhuvudtaget tvingas tigga för att ha en möjlighet att överleva är inte ett värdigt liv. Vi i Sverige har en möjlighet och råd att hjälpa dem och se till att de får hjälp under den tid de lagligen är här som EU-migranter. De har, liksom alla vi EU-medborgare, rätt att vistas i tre månader i annat EU-land och ska under denna tid ha rätt till det som alla andra Eu-migranter har rätt till. Då de som kommer hit saknar pengar och någonstans att bo så anses de vara hemlösa men kommunerna har ofta inte platser i härbärgen för dem och det är inte heller säkert att kunskapen om hur de kan få hjälp finns.

Därför bor dessa EU-migranter ofta i tältläger, så som i Håbo. vilket vi kunnat läsa om

i Enköpings-Posten. I skrivande stund har jag inte läst att liknande läger finns i Enköping, men det finns en stor möjlighet att så sker och mitt medborgarförslag har sin grund i medmänsklighet.


Antalet romer, mestadels från Rumänien, som söker sig till Sverige antas öka kraftigt den närmsta tiden. Under sin tid här behöver de tillgång till tak över huvudet, vatten, toaletter samt andra bas-saker.

Jag vill att kommunen skapar en handlingsplan för att vara förberedda och därmed kanske kan minska utsattheten och lidande hos denna grupp människor.

En handlingsplan för kommunen som innehåller bl.a följande punkter.

- Finns det möjlighet att ställa upp med vattentankar, toaletter, skräpinsamling mm om ett läger/bosättning sätts upp i Enköping
- Vilka ska meddelas och ansvara inom kommunen om läger/bosättningar sätts upp
- Kan kommunen ordna tolkar som pratar rumänska och/eller de språk dessa romer kan. (här bör det utredas vilka språk som kan behövas för att kommunicera med de som kan komma att bo i ett sådant läger).


En stor del av dessa romer är som sagt inte läskunniga och kommunikation behöver därmed även vara muntlig. Det krävs även att kommunen kan kommunicera de villkor och lagar som gäller på den plats de bor och i kommunen i stort. I de kommuner i Stockholm där de haft bosättningar/läger har nedskräpning varit stor samt att även träd huggits ned för att elda så de kunnat hålla värmen.


Även om vi inte har haft eller kanske inte får grupper av romer till vår kommun så kan det aldrig skada att ha en handlingsplan i beredskap. Den (troligen) lilla summa det skulle kosta för någon att utreda detta är en liten investering som i slutändan kan ge ett bättre liv för några som har det för jävligt. Enköping borde kunna vara en kommun där alla är välkomna och där vi visar medmänsklighet till de som inte har något alls.


Under vintern har vi kunnat läsa att kyrkan fått hyra lokal av kommunen för att bistå dessa utsatta människor på kalla vinternätter. Men det är väl inte meningen att kommunen ska lita på att kyrkan eller ideella föreningar etc. alltid ställer upp. Under sommaren kanske inte heller behov av övernattningslokal ses som lika aktuellt. Då är det bra ifall kommunen utarbetat en plan så vi kan bistå de som behöver hjälp.



Medborgarförslag - Parkeringssituationen i Romberga (KF 2/2)


Sedan kommunen valde att ta bort den stora gratisparkeringen vid Romberga IP så har parkeringssituationen blivit värre i Romberga. Det finns få platser, om några, för exempelvis besökare och hantverkare att ställa bilar på. Detta leder till att bilar står lite överallt och då parkeringsövervakningen på gatorna i Romgerga minst sagt är undermålig, så görs detta utan större risker.

Många bilar står dagligen på en markyta snett emot gamla Romberga IP, trots att parkeringsförbud finns för parkering på liknande ytot i området. Andra väljer att ställa bilarna utanför butikerna på gamla Romberga IP då de ska besöka boende i Romberga och det kan väl inte vara meningen.

Mitt förslag är därför att ansvariga politiker ska se över situationen och finna eventuella lösningar.


Jag har ett par förslag;

Rombergaskolan har inte mycket till parkering för personal och besökare. Därför står dessa på parkeringen på Torgbacken (den utmed Blommans park). På tider då avlämning och hämtning sker står det dessutom bilar överallt längs bl.a. Torgbacken. Detta då parkeringsplatserna på Torgbacken alltid är upptagna. Ofta är det boende som ställer sina bilar där och under för lång tid. Maxtiden för parkering på liknande platser i kommunen är 24 timmar. Detta bör efterlevas bättre och det görs enklast genom att skyltar om denna maxtid sätts upp (folk känner inte till detta nämligen) samt att parkeringsövervakningen blir strängare. För att skapa fler platser och bättre ordning på denna parkering anser jag att rutor bör målas upp. Som det är nu parkerar folk hipp som happ och det skulle få plats fler bilar.

På Torgbacken finns även en 1-timmesparkering för 5-6 bilar. Detta är en kvarleva från när det fanns matbutiker och annat intressant på Romberga torg. Då fanns behov av sådana platser och det behovet har kraftigt minskat. Gör dessa platser till 24-timmarplatser liknande de andra på Torgbacken.


Nu är det ju inte bara där det finns problem. Kommunen bör därför se över möjligheten att ordna korttidsparkeringar på annat håll i Romberga också.

Det finns parkeringar att hyra för boende. Tyvärr finns det ett par platser av dessa som det står övergivna bilar på, något det även gör på parkeringen vid torgbacken och parkeringen i svängen mellan Rombergsgatan och Sämskarbogaten. Dessa bilar bör kommunen se till att få bort för att öka tillgängligheten för de som behöver en plats.


Se över situationen och gör det ordentligt, inte bara genom ett snabbt besök på en fikarast.

Medborgarförslag - Gratis träning till sjuka och arbetslösa (KF 2/3)


Enligt Folkhälsomyndighetens siffror från februari ifjol (www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt) är nästan varannan svensk överviktig. I åldersgrupper, ex män mellan 45 och 64 år, är det så mycket som 70% som är överviktiga. En allt ökande mängd svenskar har dessutom fetma (BMI över 30). Liknande siffror visas i olika undersökningar. Många experter är överens om att detta är ett stort problem för samhället som kommer leda till andra sjukdomar, som diabetes, och i slutändan blir dyr för staten.


Framförallt ökar fetman i grupper med sämre ekonomiskt och socialt läge. SCB har rapporterat om att självrapporterad fetma nästan är dubbelt så hög hos arbetslösa än hos yrkesarbetande. Många arbetslösa rapporterar om att fetmaproblematiken ökat under deras arbetslöshet. Orsaker till detta kan vara många, bl.a. rapporteras sämre ekonomi, mindre och svårare socialt umgänge, nedvärderande syn på sig själva och sin situation som orsaker.

Pratar man med folk inom sjukvården framkommer även att denna problematik är minst lika allvarlig och vanlig hos långtidssjukskrivna, sjukpensionärer etc.

Utanförskap är även ett ord ni politiker tjatat ut de senaste åren. Att jämställa sjukskrivning och arbetslöshet med utanförskap är felaktigt, men i vissa fall påverkar givetvis den uppkomna livssituationen svårigheter att komma in i vissa sociala sammanhang.
SARA-projektet i Enköping har kunnat ordna att de arbetslösa som har förmånen att få hjälp av dem får träna gratis under vissa villkor på en träningsanläggning i Enköping och har rapporterat att den möjligheten lett till både bättre självsyn, självförtroende och sociala möjligheter för den arbetslöse.
Nu är det långt ifrån alla arbetslösa som får möjligheten att vara med i liknande projekt och ta del av denna hjälp. Dessutom finns som sagt en mängd långtidssjuka och ”sjukpensionärer” som inte får någon hjälp till träning alls.

Social utanförskap, dålig ekonomi, sämre syn på sig själv etc. går ofta hand i hand för sjuka och arbetslösa och den nedåtgående spiralen går i ofta allt snabbare och det blir svårare och svårare att börja träna och vikten skjuter i många fall snabbt uppåt till farliga nivåer.

Mitt förslag är att Enköping ska ta denna folkhälsofara på allvar och hjälpa de som är mest socialt utsatta att få chansen att må bättre fysiskt och psykiskt. Jag vill att Enköpings Kommun skall erbjuda långtidsarbetslösa och långtidssjuka möjlighet att träna på en eller flera anläggningar utan kostnad, alt. Till kraftigt rabatterade priser. Även bad i simhallen borde vara i princip gratis för denna grupp människor.

Ge arbetslösa och sjuka en chans till bättre hälsa och bättre socialt innanförskap. Det tjänar kommunen på i längden!

Medborgarförslag - Jämlikhets- och jämställdhetsplaner i upphandlingar (KF 2/3)


De allra flesta av oss tycker att jämställdhet och jämlikhet ska vara självklara saker i livet. Tyvärr är det inte alltid så, varken på fritiden eller på arbetsplatser.


Mitt medborgarförslag bygger på förhoppningen att Enköpings Kommun tar Jämlikhet och Jämställdhet på allvar och vill att de samarbetspartners kommunen har också står för samma värderingar.

Jag önskar att kommunen, i sina upphandlingar framöver ska ställa kravet på anbudsgivare att de ska redovisa om de har Jämlikhets- och jämställdhetsplaner inom företaget, och att denna plan även redovisas.

Jag förstår att kravet att ha en plan inte kan utesluta en anbudsgivare, och det är inte heller mitt förslag,men genom att kräva att anbudsgivarna redovisar sina jämlikhets- och jämställdhetsplaner i samband med anbuden så markerar Enköpings kommun att detta är något vi tar på allvar och gärna ser att kommunens samarbetspartners tar på lika stort allvar.

Om sedan det bästa anbudet inkommer med informationen om att det företaget struntar helt i jämställdhetsfrågor och att man aldrig i livet skulle ha en plan kring detta, så må det vara så och som bästa anbudsgivare ska de även kunna vinna upphandlingen. Men det blir ändå en markering från Enköpings kommuns sida.

(Skulle dock kravet på att ha en plan vara något som lagen tillåter att kommunen diskvalificerar en anbudsgivare så ändras mitt förslag till att det ska vara på det sättet. Men de svar jag fått om regelverket kring upphandlingar visar på att det, iaf i dagsläget, inte är möjligt)

Det finns kommuner i Sverige som praktiserar detta. Bland annat så har det kommunal bolag som hyr ut arenor etc. till evenemang och idrotten börjat kräva att de som hyr ska inkomma med sina jämställdhetsplaner i samband med ansökan om att få hyra av kommunen. Likaså där diskvalificerar bristen på plan inte någon, men avsaknaden av information om sin plan eller om man inte har någon kan göra att Stockholms stad inte hyr ut till den aktören.

Detta skulle vara enkelt att implementera i de handlingar kommunen upprättar i samband med upphandlingar och skulle kunna leda till att de företag som saknar sådana planer får sig en tankeställare. Framförallt få de åtminstone vetskapen om att Jämlikhet och Jämstaälldhet är viktiga för Enköpings Kommun och dess invånare.