Se det positiva, EP

Ibland förstår jag mig inte på EP (Enköpings Posten). Ofta är deras politiska rapportering helt Ok, men jag tycker man misslyckades med rubricering och ingång till artikeln om Kommunstyrelsen (KS) i gårdagens tidning. Det var första gången KS hade möte som var öppet för allmänheten. Två personer kom och detta kallade EP för ”bara två”. Eftersom den fråga dessa två besökare kom till KS för troligen behandlades bättre och mer ingående (iaf kan man tolka det som så) än om inga besökare varit är så har direkt öppna möten gynnat demokratin. Det hade varit en bättre syn på det hela. Nu ska jag ju inte påstå att jag vet bättre än Bengt Johansson hur man lägger upp en artikel som är bra och läsvärd.  Jag tycker bara det är tråkigt att se det från negativt håll. Det var ju trots allt 2 personer mer än på tidigare möten J

Jag tror att allmänhetens vetskap om hur och var man besöker möten (KS, KF mm) inte är så stor. Vi inom politiken är erbarmligt dåliga på att berätta för våra väljare hur de kan söka information och få kontakt med oss. Visst, intresset kanske inte alltid är så stort hos allmänheten, men om man aldrig tidigare besökt ett KF-sammanträde eller liknande så är det svårt att veta hur och var man kan vara och vad som gäller i övrigt.

Sanningen att säga så är jag imponerad av att folk överhuvudtaget tar sig till KS-möten. KS  är inte precis den roligaste samlingen. Det är ju inte som Parlamentet och Anna Wiklund är ju inte precis Babben Larsson, inte ens då hon är omedvetet tafatt rolig. Nej, att se alliansen ”in action” (både lokalt och på riksnivå) är mer som att se en rysare där de borgerliga är Anthony Perkins medan medborgarna är Janet Leigh. För er som inte förstår er på det jag skrev så rekommenderar jag att ni kollar upp filmen Psycho av Alfred Hitchcock. Sök på Psycho +shower på youtube så får ni se det hela. Om ni inte har oturen att få se en film på engelske fotbollsspelare Stuart Pearce i duschen J

All heder till de som orkar engagera sig i det vi politiker gör, oavsett om det är allmänheten eller media. Vi är oftast en bunt tråkmånsar och ibland är det roligare att vänta på att se om två stenar kommer börja slåss än det är att se politiska möten.

Bra med öppenhet i KS. Jag förordar mer öppenhet överhuvudtaget i politiken. Släpp in allmänheten så de får se vad politikerna sysslar med. Låt medborgarna komma nära de som beslutar om saker i deras liv så får de se, både på gott och ont, hur beslut tas och vilka kunskaper (eller brist på sådana) som ligger bakom.

Kd-idioti fick mig till politken

Semestertider är även bra tider att se film. Det finns så mycket att se på och under den tid som jag varit sjuk så har jag sett mer än 200 filmer per år. Vad annars kan man göra då man sitter hemma om dagarna? Mycket är så klart skräp, visar det sig, men en hel del bra filmer har jag sett genom åren.

Biblioteket i Enköping har ett bra utbud på film och man får hyra dem till rimliga priser och ha dem hemma flera dagar. Filmerna på biblioteket är en av orsakerna att jag började med politik. Något år innan jag kom med politiskt var det nämligen ett förslag uppe från Mikael Bergman (fd kristdemokrat) som nog var det mest dåraktiga förslaget som kommunfullmäktige diskuterat under alla år. Han ville förbjuda uthyrningen av filmer på biblioteket. Som orsak angav han bl.a. att kommunen inte ska konkurrera med privata näringsidkare. Vilket torde innebära att kommunen inte ska driva skolor (eftersom privata näringsidkare gör detsamma i kommunen) och om jag vill starta ett privatägt badhus så måste kommunen stänga ned sitt. Ni hör själva vilken ointelligent idé det var.

Jag såg debatten från KF via sändningen på nätet. Om jag inte minns fel hade Micke även fått med sig Anna Wiklund på idén, vilket borde rendera i en omöjlighet att vara kommunalråd om man är så kulturfientlig. Under debatten hade de mage att påstå att de visste vad kultur var, vilka filmer som var kultur och vilka som inte var det. Synd bara för dem att de sade emot sig själva. Enligt Bergman var en populär film inte kultur medan Anna sade att Astrid Lindgrens filmer var kultur (fast de troligen är något av det populäraste vi har i filmväg i Sverige).

 Dårskapet stoppades som tur var men fick till följd att ni får dras med mig i politiken istället. En orsak till att jag började politiskt var att S förlorade riksdagsvalet 2006 och jag ville vara med om att göra en förändring, framförallt för de som är i min situation som sjuka och för andra utsatta som har det svårt i samhället. En annan orsak var ju självklart att jag ville ha något att göra under min sjukdomsperiod för att bryta ensamheten och då ingen i min närhet gillar att prata politik så sökte jag mig till politiken istället. En tredje orsak är just Bergmans påhitt. Jag kände att om detta var den låga nivån inom politiken så skulle även jag kunna bidra med något. Stor humornivå på hans förslag men inget en seriös människa skulle kunna ta på allvar (och de enda som tog det på allvar var väl hans parti och Anna Wiklund… det säger väl allt?). 

Att ha sett så mycket film de senaste åren gör ju självklart att jag har en hel del favoritfilmer. Intressant då jag tänker igenom dem är att så få är amerikanska och de få amerikanska jag verkligen gillar r nästan uteslutande gamla. Här är en del filmer jag älskar och som jag rekommenderar varmt. Jag kan inte rangordna dem så den ordning de kommer i har inget med vilken jag anser vara bäst. Alla är ju självklart sevärda J Jag hävdar inte heller på något sätt att dessa filmer är mer kulturella än andra och jag hävdar inte heller att min syn på film är finare eller bättre än någon annans. Bara så ni vet. Jag har min smak och smaken är som baken. I mitt fall bred.

 

Das Experiment

En film som senare gjordes i en mycket sämre amerikansk version. Alla amerikanska remakes av europeisk film blir alltid så enormt mycket sämre än originalen. Kanske tur att Änglagård aldrig gjordes i amerikansk version. Colin Nutley fick ju pengar för att den såldes till USA och det var snack om Madonna i Helena Bergströms roll etc. Nu får vi ju njuta av det svenska originalet istället och slipper höra om en amerikansk skräpversion.

Das Experiment är en tysk film som handlar om ett ”Stanford prison” experiment. Stanford prison experimentet är ett mycket välkänt experiment inom psykologin där man delade upp försökspersonerna i vakter och fångar i ett påhittat fängelse och därefter såg hur det påverkade dem. Vill inte avslöja för  mycket om experimentet för er som inte känner till det  men filmen får till en bra, sann version. Det är så enormt välspelat och det är så enormt bra känsla i filmen. Den är intressant och på sitt sätt skrämmande (och som sagt, bättre än amerikanska versionen av filmen).

När solen står som högst

En vietnamesisk film jag såg mest av en slump. Under min studietid i Linköping hade jag ett par vänner som ville se filmen. Jag trodde att de ville vara ”kulturella” på det sätt alltför många blir då de anser sig vara akademiker. Man blir lite finare och bättre än andra, verkar de tycka. Jag gick med iaf, trots att jag inte visste mycket om filmen och jag blev helt betagen av den.

Den handlar om tre systrar och deras förhållande till varandra och männen i deras liv. Man kan inte göra filmen rättvisa genom att berätta om den, den måste ses för att förstås. Filmen är ganska långsam och passar troligen inte alla i  den sk. MTV-generationen, som gillar snabba klipp och action genom en hel film. Fast det är ju deras problem. Kan de inte se en bra film så missar de ju sådana. Synd om dem.

 Filmen är vacker och har bra musik och ger en känsla som inte släpper på ett långt tag. Mig gav den även en suktning efter ris J

Pans labyrint

En spansk film som verkligen var annorlunda än jag trodde. Efter att ha sett trailers om den så trodde jag att det var en film mer åt fantasyhållet med lustiga figurer och äventyr. Inget kunde vara mer fel. Det är en helt unik och fantastisk film som visar en ung flickas upplevelse av spanska inbördeskriget.

En film jag kan se om och om och varje gång grips jag tag i den och älskar den till döds. Så enormt känsloladdad och mångfacetterad och framförallt så enormt bra.

 Det stora blå

Luc Besson är en av mina stora favoriter. Både hans egenproducerade filmer som denna, Leon, Subway mm samt de han skrivit som Arthur och minimojerna, actionrullen From Paris with love och de filmer som innehåller makalös parkeur, som bl.a. Wasabi är filmer jag älskar. Fast mest av allt älskar jag Le Grand Bleu. Aldrig någonsin har jag sett en film där bild och musik passar så bra. En av de visuellt vackraste filmer jag sett och en film där t.o.m. den långa versionen känns för kort. Jean Reno är mästerlig men det är regin, filmatiseringen och musiken som gör den till det mästerverk den är.

The apartment

Billy Wilders mästerverk med Jack Lemmon i huvudrollen. Om kontorsarbetaren som lånar ut sin lägenhet till sina chefer då de vill vara otrogna och som sedan själv möter en av kvinnorna, Shirley Maclaine. Ett mästerverk på alla sätt. Otroligt bra manus och jack Lemmon är som han alltid var, mästerlig. Min stora skådespelarfavorit och även de sämre filmer han har varit med i har lyfts upp ett snäpp av honom.

 

Tala med henne

Även detta en vacker spansk film. Denna gång är det Almodóvar som regisserat. Jag gillar alla hans filmer sedan han började bli djupare med ”Allt om min mamma” och alla därefter  är riktigt bra men ”tala med henne” är min klara favorit. Även detta en lugn film som ger eftertryck och en mycket tänkvärd film. Filmen handlar om en man vars kärlek ligger i koma efter en tjurfäktningsolycka och den sjukskötare som har hand om en annan kvinna på sjukhuset, en kvinna som sjukskötaren varit hemligt kär i. Läser man en synopsis av filmen så kan handlingen verka konstig men ser man filmen så blir man berörd på fler än ett sätt.

Apocalypto

Mel Gibsons mästerverk om indianerna i Amazonas är även den fantastisk bra. En film man kan se om och om. Spelas på indianernas eget språk vilket gör den mer verklig och nära, ungefär som Gibsons jesusfilm var. Äventyr och spänning på bästa sätt.

 Avatar

Jag trodde inte detta skulle vara en film för mig. James Cameron har tidigare inte imponerat på mig. Hans filmer har varit OK, men inte mer. Men efter jag sett denna så har den blivit en favoritfilm som jag sett flera gånger. Själva idén är helt OK och effekterna är ju bra men det är handlingen som gör den så bra som den är. Tänkvärd film som berör verkliga (och jordiska) händelser.

Den bästa sommaren

Min favoritfilm från Sverige. Kjell Bergqvist spelar på ett fantastiskt sätt mannen som tar hand om 2 sommarbarn. Han gör det för pengarnas skull men det slutar med att han älskar dem. En film med vansinnigt bra manus och många roliga repliker. En fin, varm och samtidigt rolig film.

Återigen en film jag upptäckte av en slump. Jag ser sällan svensk film och missar kanske några som är bra pga detta men så mycket svenskt är uselt (framförallt de ”roliga” filmerna). Samma vän som tog med mig på ”När solen står som högst” fick mig att se denna film genom att bjuda hem på videokväll. Ett bra initiativ. Jag har gillat Kjell Bergqvist sedan den intressanta och udda miniserien ”Silvermannen”; som är gjord av samma regissör som gjorde ”Den bästa sommaren”.  Se båda!

Aristocats

 Jag älskar animerad film. Min DVD-hylla hemma är fylld av Pixarfilmer, disneyfilmer och en hel del annat animerat. Aristocats är min favorit av dessa. Den gjordes på den tiden då tecknat verkligen var tecknat och inte datorgrafiskt tecknat. Den gjordes även på den tid då man hade bra musik i filmerna, och inte de smöriga balladerna som ”lejonkungen” mm. ”Alla snubbar vill ju vara katt” är den bästa disneylåten någonsin och det svänger verkligen om filmen då den spelas. Bra manus, bra karaktärer (som är lagom corny och inte för tillskruvade som i en del andra filmer från Disney). Dessutom är det riktigt bra svenska röster. Samma sak där, det fanns en tid då man hade bra skådespelare som röster i Disneyfilmer, tur det för utan Beppe som Djungelbokens Baloo så hade den filmen varit långt sämre.

 Aristocats är tillsammans med Djungelboken och Robin Hood de enda Disneyfilmerna jag hellre ser på engelska. Det beror nog till viss del på att jag först såg filmerna som barn och då självklart med svenska röster. Men jag tror även det beror på att i just de filmerna så är svenska rösterna bättre än originalrösterna. En film där det är tvärtom är Aladdin där Robin Williams som ande fick fria händer för sina tokerier och sedan animerades anden efter Williams. Svenska dan Ekborg är långt ifrån lika bra. Dessutom har det stört mig lite att han fick göra rösten och därmed bojkottar jag filmen. I mitten av 90-talet lärde jag känna Steve Kratz, skådespelare och den gamla Scooby doo-rösten i Sverige. Han är en enormt trevlig kille och han berättade att han egentligen fick jobbet som ande, som är ett stort jobb för en som dubbar animerade filmer, men så hade Ekborg plötsligt ångrat sig och då plockade man bort Steve. Det kan ju också ha påverkat min åsikt om Ekborgs jobb?!

 

Apropå Disneyfilmer så har jag två små saker att berätta om då det gällde biobesök då jag var liten. Jag var nog 3-4 år då Djungelboken kom till Saga i Enköping. Jag gick med min pappa och min 2 år äldre bror. En bit in i filmen blev jag bajsnödig och jag var på den tiden livrädd för offentliga toaletter (något mina magproblem numera tvingat mig att överkomma) och vägrade gå på toaletten på biografen. Om jag minns rätt (det lilla jag minns från händelsen) så erbjöds jag att gå på de anställdas toalett men vägrade det också. Så pappa fick köra hem med mig till munksundet, där vi bodde, medan min bror satt kvar på bion och såg filmen. Efter jag bajsat klart så åkte pappa och jag tillbaka (tror jag, det kan vara så att han lämnade mig hemma och åkte tillbaka direkt till min bror på bion). Jag var för ung och minns inte). Redan då ställde min mage till med problem för mig alltså, ett genomgående tema i mitt liv.

En annan Disneyfilm jag såg som liten var Robin Hood. Jag bodde i England då den kom ut och vid ett besök i Sverige under julen så bjöd min farfar med oss på bio för att se den. Jag fattade ingenting. Jag tyckte att de pratade för fort och förstod inte vad de i filmen sade. När vi kom tillbaka till England gick vi och såg den igen, på engelska, och jag tyckte det var en kanonbra film. Jag gick i engelsk skola där (från 5-dryga 7 års ålder) och såg engelska barnprogram och pratade mest engelska, så jag hade svårt att höra svenska J

Den första skolan jag gick i i England lärde ut ord på ett bra sätt. De hade stora fyrkantiga block som man delade in i 4 delar. Sedan skrev lärarinnan högst upp i varje ruta ett ord som man skulle rita (exempelvis Car eller house). Då lärde man sig läsa och även förstå en del ord som man inte var så säker på innan. Jag minns (och ser i min sparade ritbok) att jag blandade ihop lolly och lorry (godisråtta som jag är) och min lastbil har väldigt hög och mal last pga det J En gång kom jag hem från skolan och frågade min mamma vad Umbrella heter på svenska. För mig blev engelska nästan mitt förstaspråk under åren i England och det var tur att vi pratade svenska hemma, annars hade jag varit ännu sämre än jag var när jag kom tillbaka till Sverige. Jag fick gå hos talpedagog för att jag hade engelska uttal av flera bokstäver, t.ex. r. men det är en annan story, nu pratar jag ju film egentligen J

Det är 10 av mina favoritfilmer i ingen bestämd ordning. Det finns fler bra filmer och kanske har jag glömt någon medan jag suttit här och skrivit. Tack om ni orkade er igenom hela inlägget förresten. Jag hade mycket att skriva om.

Ny insändare

Jag hade en ny insändare i EP i onsdags. Jag fick reda på det igår eftersom jag inte haft tillgång till internet på några dagar. Kul att den kom in så fort, kul dessutom att folk verkar gilla den och att jag återigen citerades på framsidan av EP. Har fått lite blodad tand då det gäller skrivandet under semestern och hoppas det håller i sig under vintern.

 

Här kommer insändaren för er som inte läst den. Alla kan ju inte läsa Enköpings posten.

Jag har med intresse följt sommarens insändarduell mellan Mats Berglind och Solveig Zander. Kanske är det inte svårt att förstå vilken av de två insändarkombattanterna som jag oftast hållit med. Det är inte bara för att jag och Berglind är partikamrater som jag tyckt att han är den som fört fram bästa tankarna utan det är för att han har rätt i det han skriver. 

En sak som många i de partier som ingår i M-regeringen säger, nu då de märker att den sjukförsäkringsreform de drivit igenom är riktigt usel och mer skadlig för Sverige än det mesta annat de hittat på, är att sjuka ska få vara sjuka. Jag tror att Zander använde den floskeln i en insändare också. Men så är det inte. Sjuka får inte vara sjuka i Sverige idag. Ofta läser vi skräckhistorier om hur allvarligt sjuka utförsäkras eller drabbas på andra sätt av de reformer M-regeringen hittat på. Det är vidrigt att se hur dessa människor behandlas. Det finns dock fler som behandlas vidrigt pga regeringens idiotier och det är de som är för sjuka för att jobba men som ändå har en möjlighet att bli friska, men som inte hinner det innan den tid M-regeringen hittat på att de har på sig. Många har sjukdomar som med rätt stöd och hjälp kan få dem att bli hela och friska och därefter kunna komma ut på arbetsmarknaden. Tidigare har en stor del av dessa kunnat få tidsbegränsad sjukförsäkring som omprövats efter ett par år. Nu kastas de istället ut ur tryggheten innan de blivit friska. Som straff för att de inte hunnit bli friska så drabbas de även av stora inkomstbortfall vilket i många fall lett till att sjukdomen förvärrats genom att det läggs nya bördor på de sjuka.

 Att sjuka ska få vara sjuka är alltså en lögn från Zanders och kompanis sida. Är man inte permanent sjuk så finns inget som gör att man får vara sjuk längre än M-regeringen bestämt, även om man skulle behöva det.

För mycket fotboll

Nu när fotbollssäsongen har börjat i de stora europeiska ligorna så översvämmas vi av direktsända matcher på TV igen. Förut (15-20 år sedan) kollade jag ständigt på de matcher som visades. Då var det 2-3 matcher per helg från England och emellanåt någon italiensk match som visades. Inte som nu då det ä 10-20 matcher per helg som man kan se. Då tyckte jag det var kul, minns t.ex. då Copa America visades nattetid ett år. Då satt jag uppe och såg matcherna.

Nu har överflödet gjort att jag tröttnat en hel del. Iddes inte ens se hälften av matcherna från VM ifjol. Förr var det en liten fest då det sändes matcher. Jag minns att jag brukade åka hem till en vän varje måndag kväll och se den direktsända Premier League matchen. Det spelade ingen roll vilka som spelade, det var kul ändå. Nu kan man välja att se vad man vill och det är inte samma sak enligt mig.

Dessutom tycker jag att fotbollen blivit tråkigare. Visst är spelarna mer tekniska men spelet i sig är tråkigare. Detta märks tydligast i Champions League där 9 av 10 matcher som visas är sömnpiller. Kanske kan det vara kul att se Barcelona eller Manchester United men oftast är det supertråkiga matcher. Ibland ser jag matcher på nätet. Det finns de som sänder helt lagligt via nätet och då kan man se mindre ligor med mer spelglädje och vilja åm det är i de större lagen där alla spelar för sig själv och sin pengakåthet. Isländska damligan eller försäsongscupen till exempel. Riktigt kul matcher att se.

 Fotboll kan jag fortfarande se då det är VM-kval och liknande. Men då helst i vänners sällskap eller liknande. Det blir en kul grej helt enkelt. Däremot offrar jag inte annat kul för att se matcher. Jag har varit på utflykter, bl.a. till Parken Zoo, då Sverige spelat i VM utan att sakna fotbollen.

 Kanske är det mig det är fel på. Kanske börjar jag bli gammal. Jag spelar ofta på fotboll och andra sporter och då kan det ibland vara kul att följa sport men bara så länge jag kan vinna J

Även live på arenan är fotboll kul. Men all sport är ju kul live. Jag såg t.o.m. basket i vintras efter att ha fått biljetter från Rix FM. På Tv är basket enormt tråkigt men live så såg man mer av spelet och då var det riktigt kul. Samma sak med fotboll. På TV får man inte den överblick jag gillar när jag ser sport. Spelmönster mm  märks av sämre.

 

Jag ser dock fortfarande sport på TV men har nya favoritsporter jag gärna tittar på. Här är de 5 bästa Tv-sporterna enligt mig.

5. Landhockey

Kanske är det för att man i Sverige bara ser det vart fjärde år och då väldigt lite. Oftast visas denna sport mitt i natten under OS oavsett var OS utspelas. Detta då det ofta används (live eller eftersänt) som utfyllnad av Tv. Riktigt kul och snabb sport och till skillnad från ishockey och bandy så kan man se bollen. Men hade vi sett denna sport varje vecka på TV så tror jag nog att jag tappat lite intresse för den.

4. Slalom

Jag som hatar vintern verkar gilla vintersporter J Vintern har fler snabba sporter där förutsättningar ändras snabbt. Det jag mest gillar att se är andra åket. Spänningen då de 30 bästa åker i omvänd ordning och den stora risken att åkare missar eller åker ur gör det spännande och intressant. Även detta en kul sport att spela på då den som leder efter åk 1 inte alltid är vinnare.

3. Twenty20-cricket

Cricket är en fantastisk sport som de flesta svenskar inte har orkat förstå. Vissa ”Test-matches” pågår i 5 dagar och har sin egen taktik och sin egen skönhet. Twenty20-cricket pågår i 20 overs per lag och är snabbare matcher med helt annan taktik. En over består av 6 bollar så båda lagen får 120 bollar att samla poäng (runs) på. Snabba svängningar och en taktik som ändras under spelets gång beroende på om man behöver många runs eller inte gör detta till en perfekt TV sport.

2. Skidskytte

Fick upp intresset, liksom alla andra, under Magdas karriär. Men jag tycker det är kul även när det inte går bar för Sverige. Snabba svängningar beroende på skyttet och rejält spännande. Dessutom en underbar sport att spela på då man kan vinna eller förlora på det sista skottet.

1. Curling

Jag älskar curling. Perfekt TV-sport och en sport som måste vara bättre på TV än live. När det är vinter OS eller VM så tittar jag så mycket jag kan. Taktiskt perfekt sport och spännande som få sporter. Dessutom är ju Sverige bra så man kan glädja sig ofta.

 

Andra kul sporter är Rugby League (alltså inte den tråkiga rugbyvarianten som spelas i Sverige) och handboll, som i sin snabbhet och vändbarhet är kul att följa.

religionen fördummar

Religion är något helt vansinnigt knäppt. Folk hatar andra pga vilken gud de tillber eller vilken religion de påstår sig följa. Religionen har även skapat många orättvisor mellan könen mm.

Påven besökte Madrid för någon vecka sedan och religionstokerierna tog nya höjder. Folk vallfärdade från hela världen och det pratades i flera veckor om det på Tv i Spanien, både före och efter besöket. Jag är inte så insatt i katolska kyrkan men jag kan inte förstå varför påven behandlas och ses på som om han vore en stor stjärna. Vad har han åstadkommit i livet mer än varit aktiv inom kyrkan hela livet och när han blir så gammal att han nästan trillar av pinn så väljs han till påve. I Madrid susade han förbi de väntande massorna, som stått i timmar längs gatorna, snabbare än vad Viktoria gjorde med sin man på bröllopsdagen. De fick se påven, som satt bakom skottsäkert glas i sin bil, under några få sekunder. På TV kunde vi sedan se att unga påvefans blev helt hysteriska och grät och skrek. De betedde sig som fansen gjorde under Beatles storhetstid. Skrämmande.

TV direktsände allt med påven (förutom då han satt på toa, om nu påvar blir bajsnödiga?! Kanske tar gud hand om sådant?). Man direktsände från hans ankomst och från hans avfärd. Sjukt att en person inom en religion idoliseras så.

 

Katolicismen är dessutom en av de mest skadliga religionerna. Förbudet mot preventivmedel har gett många oönskade graviditeter  som sedan inte fått avbrytas då man är emot abort. Aborter sker ändå men antingen olagliga sådana som kan skada mamman eller så sker det mot övriga familjens vilja med skadade relationer som följd.

Dessutom så har katolska kyrkan bidragit till spridningen av AIDS genom att förbjuda kondomer. Hur kan några som påstår sig vara människoälskande inte göra allt för att stoppa denna vidriga sjukdom?

Många unga har dessutom fått sitt liv förstört för att deras präster varit pedofilsvin och utsatt barn för övergrepp. Något är fel i vilken organisation eller förening som helst om så många utvecklar en sådan sjuk läggning.

 

 Ids inte tala om det mer. Jag tror alla ni som läser min blogg vet mina känslor för religion. Politiskt är det kanske inte så smart att vara så negativt mot något som religion. Jag har egentligen inget emot att folk tror på religioner. Lika lite som jag har emot att folk är ”trekkies” (ni vet, sådana som kan allt om Start Trek och dyrkar serien och filmerna och lägger all tid och pengar på att åka runt på mässor mm mm som har med star Trek att göra) eller folk som följer sina favoritlag slaviskt. Så länge folk mår bra av det de gör och tror på så är det bara bra. Att vissa behöver stöd från en ”gud” eller liknande för att klara livet är inte värre än att vissa behöver stöd från sjukvården eller från vänner eller annat. Så länge det inte går för långt så att man skadar andra, eller sig själv, så kan man få tro eller göra vad man vill.

Däremot ska inte massa energi, tid och pengar läggas på religion från samhällets sida. Religionen har fått för stort utrymme och det är helt oförklarligt.

 

Angående det jag ovan skrev om pedofilerna inom katolska kyrkan så var det roligaste på spansk TV om rapporteringen av påvens besök det som en kanal gjort. Man hade satt ihop en del av de värsta tokerierna och visade även då påven passerade folket på gatorna i sin bil. Till denna sekvens hade man lagt ”Another brick in the Wall” av Pink Floyd och den delen av sången de använde var då de sjunger ”teacher, leave those kids alone” J

SR är bäst

Under sommaren och semester ska man koppla av. Ett bra sätt att koppla av är att läsa. Jag håller med Juholt; man blir piggare at att läsa. Jag förstår dock inte vitsen med ljudböcker. Jag kan aldrig tänka mig att man koncentrerar sig lika bra om man lyssnar till någon annan son läser och det är svårt att gå tillbaka och kolla upp saker som man kan ha missat. Dessutom är det väl ingen vits med att lyssna på en bok om inte författaren själv läser. Nä, läs böcker på riktigt!

En sak jag gillar att lyssna på är de dokumentärer som SR gjort. Det finns flera olika typer men gemensamt är att de alla är välgjorda och går att ladda ner från sr.se. Testa och hör hur bra de är. Jag har lyssnat på flera under sommaren och en del som jag hört tidigare har jag lyssnat om på. Även sommarpratare är kul att höra, en del iaf. Många finns att ladda ned av sr och andra kan man höra direkt på nätet om man har uppkopplingstillgång. Jag har tidigare endast lyssnat till folk som jag gillar eller vet vilka de är men har upptäckt att många av de bästa sommarprogrammen är med folk man inte kände till eller som man trodde var annorlunda. Michael Bindefeldt är en av dessa. Hans sommarprat gav en helt ny bild av honom. Riktigt intressant och roligt. Samtidigt finns det flera som man får en sämre bild av. En av dessa är Ulf brunnberg som visade sig vara en riktigt jubelidiot som vill köra båt på fyllan och är emot att polisen jagar rattfyllerister, fortkörare och just de som är onyktra och kör båt. Bedrövlig och okunnig syn.

 Men dokumentärerna är bäst och berör mest. Här är mina 5 favoriter. (återigen i omvänd ordning för att spara det gottaste till sist :) )

5. Åmselemorden

En av mina favoritdokumentärer för att man får höra båda sidor av dramat. Dokumentären ger en inblick i Juhas och Maritas liv och vad som ledde till trippelmordet i Åmsele. Den bild som ges i denna kom aldrig fram i kvällstidningarna då det skedde och den förklarar en hel del.

4. Dagmar Hagelin

Hagelin försvann och mördades i Argentina under 70-talet och var länge en följetong i svenska medier. I denna dokumentär får man på ett bra sätt höra hela historien och de som intervjuas uppvisar så äkta känslor att det blir svårt att vara oberörd av den unga flickans öde.

3. Ronnie Peterssons död

F1-stjärnans olycka som ledde till hans död sitter nog på näthinnan hos alla de som såg det ske på TV för över 30 år sedan. Här får man ny information om olyckans uppkomst och vad som ledde till Ronnies död.

2. Tjörnbron

Jag var ung då Tjörnbron blev påkörd och föll ihop. I denna dokumentär får man veta vad som hände och hur folk i det lilla samhället berördes och hur livet har varit efteråt, både hos de som förlorade familjemedlemmar som föll rätt ned i vattnet och även hur livet varit för den stackare som fick skulden för det hela. En av de mest välgjorda dokumentärerna jag lyssnat på.

1. diskoteksbranden i Göteborg

Jag satt uppe i Linköping och pluggade den natten katastrofen hände. En så fruktansvärd och onödig händelse som i denna dokumentär verkligen berör och som ger ett nytt (både positivt och negativt) synsätt på det som hände.

 

Ge radio en chans. Det är ofta bättre än TV och det är definitivt bättre att SR låter folk ladda ned allt detta så man kan lyssna i lugn och ro. SvT kräver ju att du är uppkopplad om du vill se deras progeam.

Mårten is back in politics

Sommarens vila från politiska möten har fått mig att fundera mer på min framtid i politiken och jag kommer stanna kvar på mina uppdrag så länge det inte blir ör jobbigt i samband med den troliga utförsäkringen i vinter. Jag har blivit vald in i KF och partiet har trott på mig och gett mig förtroendeuppdrag. Dessutom känns det som det finns en hel del att göra i politiken innan jag är klar. I höst kommer nya förslagen om utnyttjandet av skollokaler och jag känner att jag då måste vara med och se till att ivriga nedläggningsälskare, som framförallt finns i M-styrda alliansen, inte förstör mer av staden för invånarna.

Insändare blir det troligen också. Jag har fått en publicerad efter sommaren och har redan skickat in en till. Den första hade med kajorna att göra. Kajorna har blivit ett hett samtalsämne i Enköping. Jag älskar dem och kommer kämpa emot avverkning av dem. Min insändare kommer nedan.

Jag ser till min förskräckelse att ett fåtal personer i vår stad vill att kajorna ska skjutas av. Kajorna är ju en av de bästa sakerna med Enköping. Att dagligen få se det fascinerande naturskådespelet då kajorna flyger mellan höghusen i Romberga är fantastiskt. Lyssnar man noga och tittar ordentligt så hör man variationen i deras läten och formationer. Och allt detta skådespel är helt gratis!

Jag hoppas inte ett skränande minoritet får sin vilja igenom och kajorna skjuts av. I Stockholm lyckades ett fåtal gaphalsar få bort vildkaninerna som förgyllde vardagen för desto fler. Samma sak får inte ske i Enköping.

Visst, kajor (liksom andra fåglar) skräpar ned. Deras bajs är dock relativt lätt att spola bort. De som skräpar ner värre är de hundägare som inte plockar upp det deras hundar släpper ut, rökare som kastar fimpar, snusare med deras vidriga prillor som kastas överallt och tuggummituggande idioter som inte kan pricka en soptunna (om de ens iddes uppsöka en sådan). Fast dessa är det ingen som skriver insändare om att vi borde skjuta av. Märkligt..