söndag 20 november 2011

Betraktelser från bakre bänk - november

Ensam i Kommunfullmäktigesalen. 50 minuter till det hela sätter igång. Lite lugnet före stormen och ett bra tillfälle att samla tankarna. Efter sjukdom och annat gjort att jag missat de allra flesta KF under året så känns det skönt att sitta i lugn och ro i salen ett tag. Dessutom… kommer jag tidigt får jag den plats jag vill ha, vilket även är en trygghet.

Först hit, förutom jag och KF-ordförande, är alltid ledamöter från S. Jag vet inte varför de våra är så tidiga. Kanske känner vi av allvaret mer eller så vill vi prata av oss innan det börjar så vi kan koncentrera oss på själva mötet. Inte för att det alltid är något att behöva koncentration till. Det är sällan stora och viktiga frågor skapar diskussion med ett styrande parti som inte vill ha diskussioner.
När sammanträdet kom igång, efter ett upprop som känns längre för varje gång, så framstod tre saker ganska tydligt.
1.       Moderaterna har en ny taktik vid interpellationer och enkla frågor. Man är mycket noga, övernoga t.o.m., med att tacka frågeställaren och säga att interpellationen/frågan var bra ställd och att det var en viktig sak man tog upp etc. Därefter gör man som vanligt och lämnar, vad jag kallar, icke-svar. Dvs. att det låter som om man svarar men egentligen svarar man inte på de frågor som ställs. När sedan den som ställt frågan upprepar den och kräver svar så fräser antingen den politiker som fått frågan att den redan svarat eller så sätter den sig bara ner. Kommunalråd Anna Wiklund är expert på båda sätten och att besvara en fråga utan att egentligen besvara den och sedan försöka få alla att tro att man besvarat den borde kallas för att göra en Wiklundare.


2.       Gustaf Carlström (M) verkar ha viljan att axla avhoppade Markus Lagerquists mantel. Självpåtaget eller inte, vem vet. Det finns tydliga likheter mellan Gustaf och Markus, men också tydliga skillnader. Markus verkade tro att han hade någon expertmakt över oss andra. Ingen annan i KF ansåg att det var så mer än han själv dock. Han försökte med översittarfasoner framtvinga att han visste bäst och att alla andra hade fel, framförallt de som vågade kritisera honom och hans drottning.

Gustaf använder sig av en, i hans ögon, mer humoristisk approach. Han försöker skoja till det hela lite och verkar själv tycka att han lyckas bra. Men blir det verkligen kul? Enkla svaret är Nej. Är det då effektivt? Svar Nej.  Hans sätt att försöka vara rolig påminner en del om Stefan och Krister. Man vet att han vill vara rolig, han anser själv att han är rolig men egentligen är det bara pinsamt att se det hela. Vi på bakre bänk skakar bara på huvudet och tittar förundrat på varandra då han sätter igång. Likheten med Markus är dock att han verkar anse sig ha ensamrätt på att tycka i vissa frågor. Tycker du annorlunda så har du fel. Frågan är dock om det är hans tankar eller om han får dem från sin ledare för Gustaf påminner en del om Bill och Bull.
En annan likhet med Markus är att det hela faller platt och inte imponerar på långa vägar.

3.       En gammal sak som säkert pågått varje mandatperiod men som märks mycket då det för ofta saknas riktigt tunga frågor med långa diskussioner, är att en del ledamöter (och för all del ersättare) verkar gilla sin egen röst lite för mycket. Eller är det EP:s fel? Jag har för mig att de för något år sedan publicerade hur ofta ledamöterna varit fram i talarstolen under mandatperioden.  Kanske vill vissa bättra på sin statistik genom att gå fram och säga absolut ingenting. Vissa går fram och säger bra saker men saker som är helt irrelevanta i just den frågan som diskuteras och man undrar hur de egentligen tänker. Själv som ersättare på bakre bänk så kan jag lova att jag inte kommer gå fram och säga ingenting bara för att ha varit framme under mandatperioden. Hur effektiv man är har inget med hur ofta man står och talar i KF. Jag försöker dra mitt strå till stacken på annat sätt. Som ersättare får jag inte lämna in motioner men den motion som vi lämnade in förra mötet, om att Enköpings kommun borde GPS-markera alla sevärdheter byggde på en tanke från mig. Och med det är jag nöjd.



Vad diskuterades då under sammanträdet?
Först kom ett medborgarförslag som jag tyckte var bra. Man ville ha bättre belysning i korsningen mellan Haga Allé och väg 55. Bra föredraget och bra förslag och kanske ett medborgarförslag som får gehör? Annars brukar ju medborgarförslagen slås ner här i kommunen. Utom då det gällde glutamat i skolmaten då jag skäms lite över hur dåliga kunskaper vissa i skolnämnden (som fick frågan) hade om liknande saker och hur lite källkritisk granskning som de flesta i nämnden gjorde angående detta.
 Därefter följde ett par detaljplansfrågor. Både om Klondyke (området Åkersberg kallas tydligen så, löjligt nog. Borde det dessutom inte stavas med i istället för y?) och Bredsand och liksom i efterföljande taxeförändringsfrågorna, så blev det ingen större diskussion.

Sedan följde en av kommunens stora hobbies, avslagande av medborgarförslag. Jag kan erkänna att alla medborgarförslag inte är bra, men ibland avslås de lite lättvindigt. Precis samma behandling som våra motioner ofta drabbas av.


Miljöpartiets Magnus Westerlund hade lämnat in två interpellationer, en var till utbildningsnämndens och skolnämndens ordföranden, om brandskydd i skolorna. Här började moderaternas ”tack, vilken underbart bra och viktig interpellation, men jag tänker inte ge bra svar”-taktik att synas. Både Stefan Sundbäck och Ingvar Smedlund svarade på samma sätt och man undrar vem de försöker lura. Tror de att den som ställer interpellationen blir så till sig i byxorna av att den man ställer den till säger att den var så otroligt bra? Isf får de tänka om. Kanske tror man att allmänhet och media är lättlurade och inte genomskådar taktiken, men även där biter de sig isf i tummen.

Under interpellationsdebatten klämde ovan nämnda Bill och Bull, förlåt Gustaf Carlström, i med att han tyckte att det var en meningslös interpellation som han ansåg bara slösade tid. Jag tror han hade blandat ihop interpellation med Gustaf Carlström.


En till Wiklundare skedde senare under sammanträdet då Anna Wiklund fick en fråga av Magnus Ahlkvist (V) om processen kring nedskärningarna i budgeten. Han ställde tre frågor och fick väl ett halvt svar. Anna Wiklund höll iofs med om att processen kunde gjorts bättre men Magnus övriga frågor lämnades obesvarade.

Vi i S lämnade in en bra motion på detta möte. Sven Jansson författade ihop den men vi står bakom den allihop (och även V och MP). Nu då majoriteten anser att kommunen bör spara pengar så anser vi att man genast ska ta bort första viceordföringarna som man tillsatte efter valet. De kostar, enl. motionen nära 350000:- per år. Men jag tror att reella kostnaden blir mycket högre och dessa är enormt meningslösa poster att ha i nämnderna.

 Sedan var det slut och som vanligt lämnades KF-salen med lite tomhet. Det känns lite som ”jaha, var det inte mer”. Var är alla viktiga beslut jag trodde (kanske i min enfald) jag skulle få vara med om i KF!?
Budgeten nästa gång kanske skapar mer diskussioner och fler tillfällen att skaka på huvudet och förundras över hur medborgarna i Enköping kunde rösta fram majoriteten.


Disclaimer:
Detta är mina åsikter och bara mina (även om vissa kanske håller med). Jag gör mina betraktelser från bakre bänk, med bra uppsikt över KF-salen. Sammanträden kan dock upplevas olika av andra i salen och jag vill poängtera än en gång. Detta är mina tankar, inte partiets. Upplever ni något felaktigt, kränkande eller liknande så är det mig ni ska vända er till. Jag skriver mina tankar och bara för att jag är Socialdemokrat innebär det inte att mina tankar alltid är desamma som partiet. Skilj på det, tack!

fredag 18 november 2011

Bedrövligt Enköping, bedrövligt.

Man känner en sådan enorm stolthet när man närmar sig Enköping från Stocksolmshållet och ser…. En ljustavla som tipsar om julmarknad på Engsö slott! VA??? Har vi inget att tipsa om som händer i Enköping?? Är Enköping så tråkigt?


 Jag vet att kommunen säljer plats på ljustavlan till de företag som vill betalar. Men det skiter jag i. Bara det är för jävligt. Det händer massor av saker i Enköping, framförallt nu då det är helg. Kommunen borde vara stolt över det som händer i kommunen och annonsera om det gratis. Föreningar ska inte behöva betala, det måste ligga i kommunens intresse att visa upp vad som händer. Sport, teater, utställningar, marknader mm mm måste för 17 stå på ljustavlan vid välkommenskylten. 

Istället säger kommunen: ”Välkommen till Enköping. Stick härifrån nu. Vi vill inte ha er här. Åk till Västerås” 
Bedrövligt och pinsamt. Vilken annan kommun i Sverige gör reklam för grannkommunerna istället för sin egen kommun?  Snacka om att de ansvariga för ljustavlan pissar på Enköping och de som ordnar evenemang här.

tisdag 15 november 2011

Skolmat ska vara gratis

Jag fikc ett mail igår från en orolig förälder som nåtts av rykten att Moderaterna vill ta bort den grtias skolmaten i skolan och att eleverna istället skulle betala för sig.
Jag kan berätta att, som det ser ut nu, så finns inga sådana förslag. Men Moderaterna jobbar ju gärna i det tysta med sina idiotpåhitt så vem vet vad som dyker upp framöver då de vill spara pengar.
Skulle sådana förslag komma så kan ni iaf räkna med att vi i oppositionen (och säkert något alliansparti) skriker till enormt. Fast då inget finns sagt om sådana förslag så tar vi det om de dyker upp.

M har ju annars varit på och försökt peta i skomaten förut. Bl.a. ville man ju ta bort mjölken från skolmatsalarna för ett bra tga sedan. och i de blåaste kommunerna, som Täby, så har eleverna på gymnasieskolorna betalat i många år. så jag förstår oron.

onsdag 9 november 2011

Valfrihet eller nää...

Jag tillbringar en del tid i Täby då jag har bekanta där och jag gillar Täby. Stort fint centrum, fin natur (kallas ju Staden på landet), en hel del fornminnen etc. Men en sak gillar jag inte.... Täby styrs av moderaterna. Efter förra valet hade de egen majoritet och det intressanta då var att FP bildade egen opposition mot M (och deras knähund KD). Nu behöver M hjälp av andra i alliansen för att få majoritet men inget har ju förändrats för det. Det är ett av Sveriges blåaste tillhåll och jag fattar inte vad invånarna tänker på. Tydligen är för många av dem alltför kåta på sänkta skatter och framförallt att de slapp fastighetsskatter. Men i övrigt bidrar ett M-styrt samhälle inte med något gott.

Nu ska kommunen sluta att erbjuda hemtjänst. För att spara pengar (för liksom i Enköping kan man ju inte tänka sig att höja skatten för att ge invånarna en bättre kommun att leva i) så ska all hemtjänst privatiseras. 20% av hemtjänstbehovet i Täby står kommunen för idag medan resten är fördelat på över 30 olika bolag. Kommunstyrelsens ordförande anser inte att de 240 som idag har kommunal hemtjänst drabbas särskilt hårt. "Det blir en annan leverantör men ingen skillnad i service" säger han. Hmm..
Dessutom kan upp till 80 kommunalt anställda sägas upp. Anställda som de som behöver hemtjänst litar på och tycker gör ett bra jobb. Helt sjukt.

Oppositionsrådet Conny Fogelströms kommentar i tidningen Mitti gillar jag:
"Alliansen pratar om valfrihet. Uppenbarligen omfattar det inte dm som vill ha hemtjänst i kommunal regi" :)

Att vård (och skolor) ska drivas av vinsdrivande företag är vansinnigt och jag hoppas verkligen det är något vi i S ändrar på då vi återfår makten.

tisdag 1 november 2011

S-regering ger framgångar

Nu då det blivit så populärt att skriva om historien i regeringskretsar så kan det vara intressant att titta på fakta om vad som hänt under Socialdemokraternas respektive borgerligas tider som regeringsledare.

jag har valt att göra det genom att titta på Eurovision Song contest. En tävling som en majoritet av svenska folket ser och har uppfattningar om. För 20 år sedan var det ännu större som evenemang och enligt mig en bra riktlinje på de som regerade landet under tiden.

Sverige har 4 vinster i ESC:

1974 - ABBA - Statsminister Olof Palme
1984 - Herreys - Statsminister Olof Palme
1991 - Carola - Statsminister Ingvar Carlsson
1999 - Charlotte Perelli - Statsminister Göran Persson

Under de år vi haft en borgerlig regering har Sverige placerat sig på följande sätt i ESC:

1977 - 18 (Sist)
1978 - 14
1979 - 19 (Näst sist)
1980 - 10
1981 - 11
1982 - 8
1992 - 22 (Näst sist)
1993 - 7
1994 - 13
2007 - 18
2008 - 18
2009 - 21
2010 - ej till final
2011 - 3

Som ni ser så är Erik Saade enda undantaget, enda lilla framgången i ESC under totalt 14 borgerliga regeringsår. En Snittplacering på  (Tänk då på att för bara några år sedan var antalet länder som deltog många färre än idag) 14 och då har jag inte räknat med floppen 2010.

Sedan Sveriges senaste seger (under Perssons ledning) har det varit 12 ESC (2000-2011). 7 har varit under S-regering, de fem senaste under M-ledning.
Snittplaceringen 2000-2006 (Då Persson var statsminister) var 7,8 (Alla topp 8 utom Martin Stenmarcks flopp 2005)
Snittplaceringen 2007-2011 (Med reinfeldtskan som statsminister) var 15 och då har jag räknat bort Anna bergendahl. Skulle jag vara snäll och ge henne en placering precis utanför finalen på plats 26 så blir snittplaceringen hela 17,2.

Klar skillnad alltså. En skillnad som visar att Kulturen mår bättre under Socialdemokratisk regering. som visar att inspirationen hos musiker och låtskrivare ökar under en bra S-regering och rasar rejält under M-regering.

Eller kanske helt enkelt ett bevis för att vi skickat fel låtar? Att de som röstar vilken låt som ska representera Sverige visar samma dåliga omdöme som i Riksdagsval? Att man röstar fram ett sämre alternativ som i historiskt perspektiv floppar rejält?