måndag 8 oktober 2012

Saker du inte visste om mig - del 7

Coke is it?

Dags att vara lite mer personlig igen. Det var ett tag sedan :)

De som någon gång besökt mig känner till det som jag avslöjar nu, men det är ju så få som hälsat på...

Jag har alltid varit en samlare. Som liten samlade jag på frimärken, nyckelringar, ölburkar, tändsticksaskar mm. Ibland har samlandet kanske blivit lite väl maniskt men så är det väl för alla oss som samlar på något. Ofta har samlarivern gått över ganska fort. Av ovanstående så har jag kvar frimärkssamligen i källaren någonstans och nyckelringar samlar jag fortfarande på då jag får sådana. Jag köper inte längre nyckelringar som souvenirer, på så sätt som jag gjorde som liten. Utbudet är både för stort och intresset för litet.

Under de senaste dryga 20 åren har jag dock hållit i en samlarmani och det är det enda jag verkligen samlar på för tillfället; Coca Cola-prylar.

Hur det riktigt började minns jag inte. Jag minns att jag hade några pepsiburkar som var fina på min kryddhylla (de har jag kvar men då de inte är Coca cola prylar ska jag sälja dem, har jag tänkt). Sedan dök det väl upp någon Coca Cola burk som var lite annorlunda och efter att jag fått burkar från ett par vänner som varit utomlands (bl.a. israel) så satte det hela igång lite långsamt.

Inledningsvis var det nästan enbart burkar och flaskor som jag sparade på och under åren har det blivit många sådana från alla världens hörn. Min bror köper ibland otroligt fina och ovanliga burkar då han är i USA eller annorstädes. Han fixade även hem en stor glasflaska från Sri lanka, som är en av de mer udda länderna i samlingen. Jag har även en del ovanliga flaskor och burkar som bara finns i begränsad upplaga. Utgåvor som bara fanns en viss tid eller som gavs ut i starkt begränsad upplaga. Såsom stoltheten bland flaskorna i samligen; Karl Lagerfeldt-flaskorna i metall, som gavs ut i begränsad upplaga och nu ibland kan dyka upp till höga priser på nätet.

De flesta burkar och flaskor står nedpackade då de, liksom alla dricksglas jag samlat på mig, bl.a. från McDonalds, genom åren skulle uppta alldeles för stor plats i lägenheten om de skull stå framme.

Hade jag råd med fler rum eller en stor villa så skulle jag kunna ha ett helt Coca Cola-rum som museum :)

Jag har en del vänner som hjälper till att fylla på samlingen titt som tätt. Det brukar kunna bli en hel del roliga saker. Dessutom händer det att jag vinner saker i tävlingar, som t.ex. snowboard, cykel, kylskåp mm.

De enda gånger jag köper prylar är då jag hittar till bra priser. Jag har inte ekonomi nog att samla på och köpa in de dyra rariteterna som man kan finna på auktioner eller på nätet, framförallt i USA. Men samlandet blir ju roligare om man hittar prylar för en billig slant, prylar som för samlaren blir en dyrgrip.

På väggarna i vardagsrummet och köket är det fullt med Coca Cola. I köket har jag massor av plåttavlor, bl.a. en riktigt gammal jag fick av en vän som hittade den i Kanada. I vardagsrummet har jag tavlor, gamla Coke-annonser och ett par skåp och hyllor som är fulla med Coca Cola prylar.

En hel del saker har det blivit under åren, jag har inte ens koll på vad jag har nedpackat i lådor. Jag borde kanske gå igenom och katalogisera samligen någongång då ork finns. Det är ju inte meningen att saker ska ligga undenpackat och bli bortglömt. Emellanåt får jag gå igenom samligen och möblera om lite i den. Dessutom har jag bestämt mig för att sälja av en del saker som jag har i flera upplagor, både för att få bättre plats, för att få lite pengar för det och för att det är onödigt att ha 3-4 exakt likadana saker i samligen.

En del saker är jag lite extra stolt över, en del ögonstenar finns i samligen. Dessa saker behöver inte vara de som är värda mest men för mig är de värda en hel del.

På vardagsrumsväggen har jag en tidningssida från en amerikansk dagstidning från 1913 med en gammal fin Coca Cola reklam. Bredvid den hänger en elgitarr som jag fick av en vän (hon brukar ge mig saker, bl.a. om hon vinner CC-prylar, som kylskåp, en till cykel, gitarren, ett airhockeybord mm). Jag har en fin fickkniv från en världsutställningen från tidigt 1900-tal, ett fint CC-shackbräde och fia med knuffspel mm mm.

Som sagt, får ni någonsin en inbjudan till mitt hem så kan ni ni inte undvika att se delar av samlingen. Jag tycker samlandet är kul (så länge det tar rimliga proportioner) och tycker det blir fint med CC-prylar i hemmet. Visst skulle jag kunna samla på mig ännu fler prylar men utan bra ekonomi så får man ta det lugnt, dessutom ratar jag ibland bort inköpet av saker som inte lockar mig. Vid mina få resor så brukar jag iaf alltid kolla butikshyllorna efter burkar som har någon typ av samlarvärde för mig. Någon gång kanske jag tröttnar på detta samlande också, men jag tvivlar på det. Jag har hållt på så länge, har så mycket saker och börjar bli för gammal för att hitta nya saker att samla på. Och nej, jag är ingen storkonsument av Coca Cola numera. För et första undviker jag socker, framförallt i drycker och liknande och de osockrade cokedryckerna är inte de godaste osockrade koffeindryckerna. Dessutom är koffein något jag också försöker dra ned på. Det går bra att samla ändå

1 kommentar:

tessalisa sa...

JAG har ju faktiskt varit hemma hos dig en gång även om det är otroligt länge sedan och i en helt annan stad. CC-prylar fanns det en hel del av redan då.