söndag 1 januari 2012

Tar det slut nu?

2012 nu tydligen. Sista året någonsin? Har mayakalendern rätt (eller tolkningen av den?)?

2011 var ett år som var fyllt av mycket bra stunder blandat med några av de värsta. För mg personligen alltså.

Årets början var jobbig. Inte nog med att Sverige blev attackerat av en fruktansvärd kall och snöig vinter, jag mådde inte så bra heller. Den sjukdom jag har griper ibland tag i mig under långa perioder och får mig att må sämre än annars. När jag under denna period möttes av respektlöst och otrevligt beteende av en person som inte hade någon anledning alls att bete sig på det sättet, så hade jag inga vapen att stå emot. Jag började tvivla på om politiken verkligen var rätt för mig och, om den var rätt, om S i Enköping verkligen var det jag ville tillhöra. Fortfarande har jag mina tvivel men inser att det är inte mig själv jag ska klanka ned på när det är andra människors brister och oförmågor som kommer fram. Jag har blivit lite hårdare av det hela och på ett sätt är det bra eftersom jag nu känner att mina åsikter och tankar är lika valida och viktiga som andras. Passar inte det jag tycker om olika frågor och liknande så bryr jag mig inte. Jag har rätt, precis som alla andra, att själv bestämma vad jag anser viktigt och intressant. Ett stort problem i mitt parti är dock att vi säger att vi ska ha högt i tak, och en del tror säkert att det är på det viset, men så är det inte. Vi har alldeles för många som tror att de har en slags expertmakt och inte är sena med att visa att de tror sig ha det.
Om vi som parti ska lyckas måste vi börja se in i oss själva och inse att mycket av det som vi kritiserar våra motståndare för även finns i vårt parti.

Sommaren gav mig mycket tid att tänka på detta och min politiska framtid. Jag hade förmånen att få tillbringa en längre tid i Spanien, vilket var mer än underbart. Önskar jag var där nu eftersom prognosen säger 24 grader i Murcia idag :( Jag kom bort från Enköping och politiken och tristessen av att vara sjuk. I Spanien kände jag att även min sjukdom lättade lite (eller jag tyckte iaf att det kändes så). Slippa vardagen och att dessutom göra det i ett varmt land (både klimatmässigt och på personliga plan) gav mycket, enormt mycket. Jag kan mycket väl se en framtid för mig där, oavsett om jag är sjuk eller inte.

Hösten kom igång OK, men sedan blev jag utförsäkrad. Något som är fruktansvärt då man är sjuk. Det är inte bara att man under 3 månader får förstörd ekonomi, man behandlas som skit och måste dessutom gå på möten, söka socialbidrag, ha massa kontakt med FK mm och allt detta är jobbigt, grymt jobbigt, då man är sjuk. Jag ska försöka att inte sjunka alltför djupt ned i en depression under denna tid. Jag får ju trots allt något som de allra flesta som beslutar i dessa frågor inte har varit i närheten av, jag får erfarenhet om hur verkligheten är för de på botten. Erfarenhet på riktigt och inte på ett löjligt Zanderskt sätt. Känner nu ännu mer avsky mot påhitt som det hon hade då det verkligen är förnedrande mot de som är i den situation politiker som Zander låstas vilja testa på.
Att söka socialbidrag är även det förnedrande. Det är dock inte personalens fel, även om de säkert är de som får all skit från sökanden. det är en hel del stelbenta och idiotiska regler som de tvingas följa och här behövs ett systemskifte. Sökandeprocessen nu gör att de som är ärliga förlorar och de som fuskar tjänar på det. Så ska det inte vara och jag förstår frustrationen hos många bidragssökande. Hela utförsäkringsprocessen är vidrig och att behandla folk på det sättet visar att Sverige är ett kallt, egoistiskt och hatiskt land. Återigen en orsak att lämna det.


vad ser jag fram emot 2012? Ja, jag vet faktiskt inte just nu. Jag håller på med en omprövningsansökan om Sjukersättningen och därefter kommer kanske en överklagansprocess. vad som händer senare återstår att se.
Politiskt känns 2012 spännande, om vi nu kan göra det bästa av läget. Jag är inte så säker på att vi lyckas men kommer ändå bidra till att göra Enköping lite bättre hoppas jag. Jag kommer fortsätta blogga och jag kommer fortsätta att skriva och säga vad jag tycker. Jag blir än mer stärkt efter mail som det jag publicerade häromdagen. Om mina åsikter får folk att reagera så gör jag något rätt. Att sedan andra är veka kryp bryr jag mig inte om.

Sköt om er. Ha ett bra 2012. Jag hoppas få ett bra år, kan behövas ett sådant nu. OS-år är det också. I London. Jag tillhör de som kommer bli förvånade om inte något terrorattentat kommer att ske, snarare är jag övertygad om att något kommer hända. Men vi får väl se, jag har ju haft fel förut, tydligen. Oavsett hur det är så har ju redan terroristerna vunnit.

Inga kommentarer: