Nu på måndagkvällen kan vi läsa om bomber som smällt av i samband med Boston maraton. 2 döda hittills. Fruktansvärt, ja visst. Tidningarna följer händelserna med live-TV och Rapport sätter in extrasändningar.
Twittersfären och Facebook fylls med kommentarer om hur fasansfullt det är och att man skickar tankar till de drabbade.
Söker du längre ned på Aftonbladets och Expressens hemsidor kan du läsa om kändisar som knullat runt och bantat och annat meningslöst. Har du tur tittar du på en annan tidnings hemsida, en tidning som också den rapporterar i feta rubriker om bomberna i Boston. Tittar du lite längre ned på deras sidor kanske du hittar en liten artikel om de bilbomber som dödade 55 personer i Irak idag.
55 personer... dödade av bomber. Men det var ju "bara" irakier och vi vet ju hur ofta det smäller bomber där. fast de som resonerar så tänker sjukt fel. Ett liv är ett liv är ett liv, oavsett var det livet finns. Det är någons förälder, barn, bror, syster, älskade som dör. Det är folk med drömmar och förhoppningar, folk som gjort planer för sitt liv som mördas och det oavsett var det sker.
Visst många vill få Sverige till ett miniUSA och dyrkar allt det stora landet därborta gör. Vi reser dit och många har vänner och bekanta som bor där eller som idag sprang Boston Maraton. Vi har många irakier i landet, som har vänner och bekanta kvar i Irak. De är minst lika oroliga för dem.
Men... 2 amerikaner är mer än 55 irakier, iaf om man får tro svensk media. Något inom mig vill bara få mig att skrika. Det är för jäkla sjukt. All terrorism är vidrig och svensk nyhetsbevakning likaså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar