Som jag tidigare skrivit så lämnar jag skolnämnden pga min sjukdom till största del. Jag fick åtminstone en fin avskedspresent av nämnden. Det ärende under mina år i skolnämnden som engagerat mig mest var den tänkta nedläggningen av St Ilian-skolan. Det såg riktigt illa ut för skolan ett tag men starka röster, framförallt Tomas Rådkvist (FP) och Magnus Ahlkvist (V), stred för skolan. I mitt parti var rösterna för nedläggning från början starkast. Själv var jag emot och efter att ha lyssnat på vad Rådkvist och Ahlkvist sade (något jag fick rejäl kritik för) så blev min övertygelse om att det vore fel att lägga ned skolan starkare.
Jag har skrivit inlägg här på bloggen i syfte att förändra mina partikamraters åsikter och inför det AK-möte där vi skulle ta ett beslut mailade jag hela KF-gruppen för att försöka få fram mina synpunkter och min åsikt. Jag kunde själv inte närvara vid det mötet så jag vet inte hur mycket jag lyckades försändra folks åsikter. helt plötsligt var det iaf en majoritet emot nedläggning och det var den ställning partiet sedan hade. jag känner iaf att jag har påverkat en del och det har gjort att min tid i skolnämnden burit frukt och varit meningsfull.
När det sedan efter mitt sista möte (som jag inte fick närvara vid för FK) fick höra att det nu klubbats att skolan blir kvar så fylls jag av glädje. Självklart är det en stor glädje för att det är det rätta och bästa beslutet, men även för att det var något jag tidigt stred för så pass mycket som jag orkade och kunde.
Så jag lämnar nämnden med ett leende och med en förvissning om jag någonstans gjorde nytta. På tisdagens KF-sammanträde blir det officiellt att jag lämnar nämnden. vem som ta min plats vet jag inte men jag hoppas det blir någon som lika starkt som jag är övertygad motståndare till friskolor. Det känns inte som så många sådana överhuvudtaget finns i nämnden, inte ens i mitt eget parti. Tidigare hade vi bra diskussioner kring detta, något som jag tycker försvunnit mer och mer.
Angående skolnämnden är jag lite orolig för framtiden. Förra mandatperioden (min första) så hade vi en ordförande, Johan Örjes (C), som jag (trots att jag sällan höll med) kände hade en stark vilja att förbättre skolan. En del brister fanns såklart i hut mycket det var värt och på vilket sätt men jag kände att han verkligen brann för skolfrågor. Denna mandatperiod har han efterträtts av Ingvar Smedlund (M) och jag känner inte alls samma sak med honom. Jag har inte varit med så mycket senaste halvåret pga min sjukdom men av allt jag hört och sett på de möten jag varit med på, av det jag hört av andra politiker och ickepolitiker och av det jag läst som han skrivit själv eller skrivits om honom, så känner jag inte alls att han har samma engagemang och vilja att förbättra skolan.
Ingvar må mycket väl vara en trevlig person privat och av vad jag sett av honom utanför politiken och efter möten så är han sällan bitter eller sur över beslut och annat som tagits (eller så spelar han bra). men som ordförande i skolnämnden anser jag att han har en hel del brister, framförallt känner jag inte det engagemang jag vill att en ordförande ska ha.
Men nu lämnar jag nämnden och låter andra bekymra sig över det.
Lite övriga tankar.
Det var årsmöte i S i Enköping idag. Jag orkade inte gå. I min sjukdom ingår en social fobisk del och den gör att jag kan må riktigt dåligt av möten av de slag som AK-mötena är. Dessutom har jag tappat mycket glädja, inte bara inom politiken utan överlag. Detta beror bl.a. på att det varit extremt jobbigt att vara utförsäkrad och innan jag vet vad bedömningen om mig blir framöver från FK så suger det enorma krafter ur mig. Att tvångsutförsäkrats har inte gjort mig frisk och har inte lett till att jag kommit närmare att kunna arbeta. Det är tvärtom. Den depressiva delen av min sjukdom som jag inte känt så mycket av sedan innan och strax efter min insjuknad har kommit tillbaka med enorm kraft och jag är oftast helt orkeslös.
Jag tar alltid ut det värsta inför olika situationer och har mängder av alternativa planer i huvudet då jag ska göra något i syfte att vara förberedd på allt, något man ju inte kan vara. Att då gå iväg på möten är ibland så jobbigt, även att t.ex. gå och handla kan bli så jobbigt att jag inte orkar mer en dagen. Vissa dagar går allt utmärkt, medan jag andra dagar kan ta på och av ytterkläderna flera gånger i syfte att ta mig ut för att sedan inte kunna ta steget över tröskeln. Detta verkar vara svårt att förstå för vissa men ångest är inte lätt att förstå förrän man själv drabbas.
I opinionsundersökningar i tidningar får S och nye ledaren Löfwen bra siffror. Alla verkar lyriska i mitt parti men jag är en av dem som tar detta med en nypa salt. Oavsett vad som tillträtt efter Juholt så hade det vänt uppåt. Så är det. Både V och C fick uppsving av ny ledare, något som nu klingat av en del (framförallt för C). Själv är jag skeptisk till den riktning vi verkar ta och först då vi kommer med rejäla förslag på de viktiga frågorna (och beslutar vilka de viktiga frågorna är) så kan jag känna efter om jag fullt ut tror på S eller inte.
Till sist vill jag bara säga att jag för några månader publicerade ett mail jag hade fått, där bl.a. Helena Proos kallades fula saker. Nu har jag kollat upp lite och anser mig vara ganska säker på vem som skrivit mailet. men du som skrev det får gärna maila eller kommentera här igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar