Idag tog jag ett jobbigt men nödvändigt beslut. Jag har ett långt tag funderat på om jag ska vara kvar i skolnämnden och har nu bestämt mig för att hoppa av.
Orsaken till mitt avhopp är min sjukdom och följderna av den. Jag har haft svårt att närvara senaste tiden för att jag inte mått bra och när jag mått bättre har jag ibland fått stanna hemma ändå pga de regler som Försäkringskassa och Arbetsförmedling mfl. satt upp. Allt har att göra med tiden möten tar och det arvode jag får och att mötena är på dagtid etc. etc. nu då jag precis sjukskrivit mig igen så fick jag besked om att jag inte får närvara på något alls tills dess att jag får besked om sjukanmälan godkänns eller ej.
Jag mår inte tillräckligt bra för att orka hatta på så. Jag mår dessutom dåligt av att hela tiden ställa till det för mitt parti genom att inte kunna närvara. Det lägger extra belastning på övriga i nämnden och det vill jag inte. Dessutom måste jag för en gångs skull tänka på min egen sjukdom och mina problem. Att släppa nämndplatsen gjorde direkt att en stor sten släppte. jag har gått och velat och funderat så mycket att det tagit kraft från annat, både mig själv, min sjukdom och andra saker jag vill försöka göra.
Kanske är ett avbrott med politiken överhuvudtaget det enda som skulle kunna få mig att orka må bättre men jag vill inte hoppa av kommunfullmäktige om jag inte tvingas till det av myndigheterna. Jag tar en bit i taget. Ifjol släppte jag min plats i Stadens S-förenings styrelse då det som då skedde och den förändring i personal som det blev inte skulle göra att jag skulle trivas och må bra. Det underlättade en hel del då jag fick lite färre möten att gå på. Nu hoppas jag att detta avhopp kan bli en ny kick och i slutändan hjälpa mig att må bättre.
I min sjukdom ingår ett stort kontrollbehov och tyvärr hamnar man lätt borta från besluten om man inte är med. men jag hoppas kunna komma med i någon annan nämnd längre fram, en som inte har de dagslånga skolbesöken och sammanträdena som skolnämnden har och en där jag kan få ny inspiration i.
Tills vidare har jag alltså kvar min plats i KF men jag får se vad som händer längre fram. Viktigast för mig är att jag kan försöka må bättre och att jag orkar vara den jag vill vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar