Ny insändare

Enköpings Posten publicerade  i fredags ännu en insändare skriven av mig. Denna gång skrev jag i respons på ett svar jag fick från solveig Zander ang. min förra insändare. Som vanligt dock då det gäller insändare från styrande partierna så var det ett ”icke-svar”, alltså ett svar där man inte besvarar vad insändarskribenten undrar över eller har kommenterat utan istället trycker på sitt eget och försöker övertyga alla om att ens tankar är rätt. Ganska meningslöst egentligen men tydligen något M-regeringen lärt ut till sina representanter, för så gör de allihop.

EP klippte lite i min insändare men inget som tog poängen från den. Tydligen är det inte tillåtet att anse att M-regeringen misshandlar svenska folket. Här kommer min insändare i original:

Att ändra något man anser ha varit dåligt innebär inte automatiskt att det nya blir bra. Snarare kan man göra det mycket sämre, precis som Regeringen gjort med sjukförsäkringen, även fast Solveig Zander inte verkar inse det.

Mer pengar till rehabilitering låter ju bra men i praktiken innebär det för många av oss med sjukersättning att den enda ”rehabilitering” vi får är den dagen vi slängs ut från sjukförsäkringen för att arbetsprövas. Zander säger att hennes parti vill förbättra sjukersättningen men inget vill man göra för de sjuka som får förstörd ekonomi. Zander skyller på minskat reformutrymme. Om M-regeringen inte hade sänkt skatterna så frenetiskt för de som redan har det bra så hade man haft råd att satsa på sjuka och pensionärer. Kom inte och säg annat, Solveig, för så är det. Du har fått det bättre på de sjukas bekostnad.

Solveig Zander gillar ju att ”sätta sig in i” andras roller och leka pensionär, så länge det är i ett par veckor och hon vet att hon har sin feta riksdagslön att tillgå. Kan hon inte testa livet som utförsäkrad ett tag. Inga pengar, söka socialbidrag, granskas av olika myndigheter, samtidigt som hon har värk och smärtor och ångest över att inte veta hur hon ska ha råd att bo kvar i sitt hem? För så är verkligheten för många av de som ”fallit mellan stolarna”.  De som varken Solveig eller hennes regeringskamrater vill göra några förbättringar för. Istället vill man göra livet ännu surare för de sjuka genom att höja frikortstaken. Regeringens paroll är - Låt de sjuka få mindre pengar och högre skatt än andra, tvinga sedan av dem mer pengar för att de ska kunna bli friska eller ens ha ett drägligt liv.

Var finns logiken i det? Tänk så bra det hade varit om vi hade en regering om känner till ordet solidaritet, en regering med en politik som inte bara gynnar sig själva och de som har det bra, en regering som inte njuter av att trampa på de svaga i samhället som om de vore kackerlackor. Men tyvärr har vi ingen S-regering, men så som den nuvarande M-regeringen misshandlar sitt lands invånare så dröjer det inte länge tills vi får en förändring.